Du måste ju börja jobba lite enklare!

”Alltså när jag lyssnar på dig så är det helt uppenbart – du måste ju börja jobba lite enklare!!”

Den kommentaren fick jag för ett antal år sedan, av en rektor, efter att jag engagerat och entusiastiskt redogjort för ett projekt som jag drev just då. Sällan har jag känt mig mer snopen! Jag som trodde att han skulle bli imponerad och kanske till och med strössla lite beröm över mig. I stället såg han mig som en stor utgift, eftersom jag också, i detta projekt,  behövde jobba över lite extra. Hade han hällt en hink kallt vatten över mig, kunde jag inte ha blivit mer förvånad. 
 
Och sedan blev jag arg! Grrrrrr! Sådana kommentarer vill man INTE ha – jag ville ha beröm och kanske en liten löneökning…men vad ska man göra?
 
Kanske står du i en liknande situation; du kämpar och jobbar hårt och hoppas på att - till slut - så ska du få den uppskattning du förtjänar...Jag är ledsen över att behöva säga detta, men risken finns att det aldrig händer. Kanske behöver du följa mitt exempel?

Att ändra på min rektor var helt uteslutet; det skulle aldrig gå, det blev uppenbart när han fällde den typen av kommentarer.

Vad fanns då kvar att göra – jo, att ändra mitt eget beteende och försöka hitta genvägarna, ändå med godkänd kvalitet, alternativt säga upp mig – vilket jag INTE ville. Så det fick bli det första alternativet – leta genvägar som jag kunde leva med. Inte helt enkelt och inte helt tillfredställande – men bättre än alternativet.

Att bara fortsätta som innan, utan någon som helst förhoppning om uttryckt uppskattning fungerar inte. Fortsätter man på den vägen, ligger bitterheten och lurar i vassen…

Men oavsett hur det varit fram till nu, så har du alla möjligheter att påbörja ett nytt förhållningssätt i morgon - ett förhållningssätt som är mer anpassat till det mått av uppskattning som du kan räkna med!