Christina Hellströms blogg
Just nu!

Christinas blogg.
 

2018 > 07

Tänk att han är nio år! Vår goa, glada och glittriga Leo! Såå fort tiden gått! Minns det som i går när vårt lilla barnbarn fötts och vi dagen efter såg honom för första gången - en solig och varm julidag 2009. 

Ett så härligt, glatt och bubbligt födelsedagskalas det blev går i Skommarhamn - glada, stojande barn, sol, vindar, hamburgare, kakor och tårta  - och en briljant uppvisning på havet av kite- surfande pappa Martin! En bra dag helt enkelt!

Kommentera»

Ibland blir det inte som man tänkt sig... I slutet på förra veckan var det tänkt att vi skulle ha stuckit iväg en sväng till Mallorca...En sväng TILL, kanske någon tänker, av er som följer mig här på bloggen - och det stämmer! I början av juni var vi på en liten prevaction till Palma med våra kära barnbarn. MEN. Vi hade alltså bokat in en vecka för att också avrunda semestern på vår kära favoritö. 

MEN. Morgonen när vi skulle packa ihop för att åka vaknade jag med halsont; alltså inte bara så där lite "ont i halsen", utan en dunkande värk - också när jag inte svalde. Först tänkte jag, som man ofta  gör, att äsch, det går över...MEN. Längre fram på dagen var jag tvungen att inse-  detta går inte...Så vi fick avboka alltihop.

Snopen, besviken och, skulle det visa sig, jätteförkyld, satt jag här i vårt sommarhus och tyckte lite synd om mig själv. Men så tänkte jag - hur skulle det vara om jag istället för att fundera på det som inte blev, skulle titta mig omkring på det jag ändå faktiskt har runt omkring mig.

Ok, det är 30 grader varmt och jag kan INTE vara i solen eller ligga utsträckt på en skön sandstrand. MEN. Jag kan sitta i bikini på trädäcket i skugga och läsa  - och det är sååå lagom varmt och skönt. 

OCH. Den miljö jag har omkring mig - så somrigt, härligt och njutbart, även om jag är förkyld. 

Att inte grubbla på det man är besviken över och det som inte blev, utan istället lyfta blicken och se på det man faktiskt har, detta gör den stora skillnaden. Att ta vara på guldkornen runt omkting - det kan vi alltid göra, oavett vilken svår situation vi hamnar i, även om det är betydligt svårare saker än en sommarförkylning och en inställd resa som möter oss.  Situationen förändras kanske inte - men det blir ljusare, lättare och luftigare inombords.

Kommentera»

Härom veckan var vi bjudna på en lyxig, härlig sommarfest på en rooftop terrace inne i stan. Goda vänner som under året sålt sin villa och flyttat in till stan och som bonus till sin härliga lägenhet, tillgång till en roof top terrace med härlig utsikt, boulebana. grill och gott om plats att äta och umgås. 

Här njöt vi en av sommarens underbara varma kvällar; av god mat, många skratt och boule med bästa gänget! Här kommer ett litet bildregn!

Tack till vårt fina värdpar för en underbar kväll!

Kommentera»

Ottelandet. En av de fantastiska stränderna längs Höga Kusten, inte så långt från vårt sommarhus. En promenad längs den stranden - en perfekt avslutning på ännu en perfekt sommardag - denna märkligt varma sommar 2018. 

Kommentera»

En liten kär gäst återkommer varje sommar, lika glad och förväntansfull varje gång! Vårt lilla barnbarn Leo - som nu inte är så liten längre! Fyller snart nio...

I år anlände han stolt till vår brygga; med pappa Martin, direkt från deras hem i Skommarhamn. Och  - såklart denna sommar - på en underbart varm och härlig dag!

Så härliga dagar vid brygga, hav och strand - Sverigesemester denna sommar - när Sverige förvandlades till ett Medelhavsland - på ont och gott förstås...men i vårt trygga lilla hörn bjöds det underbart långa, varma och soliga sommarlovsdagar..!

Sedan var det dags för Ulvö regattan och tidigt, tidigt kl. 07.00 gick vi ner til bryggan för att möta pappa Martin och hans kompis Peter som kommit från Spanien, för att segla med familjen. Och då - då var det redan 22 grader...

Kommentera»

I senaste JUNIA skriver jag om hur du blir en riktigt bra enegiboostare - på jobbet, men också privat! Hur du blir den där personen som med små medel får andra att känna sig bättre, smartare, gladare och mer energiska. Det handlar om de små,, men otrorligt viktiga deltaljerna i våra möten med andra.  

Här nedan kan du läsa hela artikeln - och avsluta med att göra ett litet test. Sedan vet du - är du en energiboostare - eller inte?


Energiboostar du din omgivning?
 

I går kväll vid kvart i tio, kom jag inspringande på ICA – stressad, med andan i halsen och med ett öga på klockan, orolig över att jag inte skulle hinna handla innan klockan slog tio. Ingen drömsituation såklart, utan resultatet av en dag när ALLT verkligen gått i ett och nya grejer ramlat in från både höger och vänster. När jag kommer fram till kassan, sitter där en tjej som glatt tittar upp och med ett vänligt leende säger hej. Plötsligt känner jag en värme inombords, och ett slags lugn infinner sig. Vi småpratar lite om våra glasögonbågar, som visar sig vara väldigt snarlika; jag betalar, packar mina varor och när jag går ut till bilen är jag i en helt annan stämning än när jag klev in i butiken. Varför? Helt klart på grund av tjejen i kassan; på något märkligt sätt så löste hennes värme upp mina knutar. Enkelt, kan tyckas, men såklart också en utmaning – under de absolut sista minuterna av sitt skift, orkade hon ändå ge värme till en trött och stressad föreläsare på väg hem.
 

Varm och vänlig som en del av arbetsbeskrivningen
 

Gårdagskvällens positiva upplevelse i kassan på ICA, fick mig att tänka tillbaka på en händelse i höstas, när jag just hoppat på ett plan till Göteborg. Vanligtvis hälsar flygvärdinnorna med varmt leende, precis när man stiger in i kabinen, någon gång kanske de småpratar med varandra i stället, men de är ändå liksom DÄR, närvarande och välkomnande. Därför blev det så överraskande när jag nu, på väg till Göteborg, klev in i kabinen inställd på att säga ett glatt hej tillbaka – och då möttes av en flygvärdinna som verkligen inte ler. Det ser inte ut som om hon fått någon sömn alls den senaste natten och med håglös blick tittar hon på mig  - UTAN att le och säga hej. Alltså – verkligen jättekonstigt!
 
När jag hittat min plats och satt mig ner, kunde jag inte sluta fundera på flygvärdinnan; vad hade hänt, som gjorde att hon inte orkade hälsa på passagerarna? Mina tankar vandrar fritt och jag känner att jag nästan börjar tycka synd om henne. MEN. Då plötsligt inser jag, VARFÖR jag upplevde det så konstigt med en flygvärdinna som inte orkade hälsa. Att vara varm och vänlig är ju verkligen en viktig del av hennes jobb! Tänk bara på alla flygrädda - hennes beteende skulle ju till och med kunna tolkas som rädsla! Plötsligt kände jag att jag inte alls tyckte synd om henne längre – är man flygvärdinna, då MÅSTE man orka hälsa på passagerarna! Om inte, måste man gå en kurs och lära sig det – alternativt sjukskriva sig eller byta jobb - om det är så att man verkligen INTE orkar.  
 
Vem kan du boosta på ditt jobb?
 
Nu ser ju våra jobb väldigt olika ut. För en del av oss är mötet med människor en central del i jobbet – och då är inte ett varmt och vänligt bemötande något man kan välja bort. Ändå kan det vara svårt att orka ibland. Här skulle jag vilja utmana dig. Anledningen till att man kanske inte orkar vara varm och vänlig, är ofta ett litet tankefel. För att vara varm och vänlig på jobbet, behöver du inte först känna efter om det är något DU vill och känner för i just den stunden. Nej, den rätta frågan att ställa är;
 
Vad behöver andra från mig? Vad kan jag ge som underlättar andras dag?”
 

När fokus inte längre är på oss själva - utan vi vänder blicken mot andra – då händer det fantastiska! När du trött och hängig väljer att vara varm och vänlig mot en annan person – då får du värme och vänlighet tillbaka! OCH. Då känner du dig inte lika trött längre - du har själv fått en energiboost!
 
Om du har ett jobb, där du inte har mötet med människor som en del av din kärnverksamhet, så sträva ändå efter att ta alla tillfällen som bjuds till att ge lite värme och uppmuntran! Du blir själv uppiggad, samtidigt som du ger energi till någon annan.
 
För ett tag sedan samtalade jag med en chef, som berättade att han just avslutat en rekrytering. I slutfasen hade han två jämställda sökande kvar. På min fråga vad som avgjorde vem han valde, svarade han:
 
Det som avgjorde var att den ena gav ett mer positivt intryck. Den andra var så dyster, och vi ska ju ändå tillbringa åtta timmar om dagen med varandra.”
 
Det kanske kan verka hårt att personens utstrålning blev avgörande, men visst är det en sanning, att ju varmare och vänligare vi är mot varandra på våra arbetsplatser – desto bättre kommer vi alla att trivas.
 
Så jag kan inte annat än att gratulera de medarbetare och kunder på ICA butiken jag besökte i går kväll, eftersom jag är fullständigt övertygad om att den värme och vänlighet som jag mötte, också möter många andra. Så, se dig omkring, vem kan du vara en energiboost för idag?

Här nedanför hittar du testen!

Kommentera»