Christina Hellströms blogg
Just nu!

Christinas blogg.
 

2020 > 05

Annorlunda tider medför annorlunda arbetssätt. När vi nu mest möts digitalt, kommer fokus i vårt ledarskap än mer att ligga på två viktiga parameterar; har du en tydlig och given ram för mötet, känd för alla deltagare? Har du kunskapen som gör att du som ledare förmår aktivera och engagera deltagarna, så att de på riktigt känner att de är med och påverkar mötet?

I senaste JUNIA skriver jag om hur du gör ramen för ert möte tydlig och begriplig samt hur du skapar delaktighet – på riktigt!

Hela artikeln hittar du här nedan, plus ett test, där du kan kolla vad just du behöver tänka lite extra på!


Brainstorma ALDRIG – utan en tydlig ram!
 
Det är 1990-tal och på gymnasieskolan där jag jobbar är det dags för en lektion i svenska. Till den här dagen har eleverna gemensamt läst en bok, som vi nu ska samtala om. Min ambition, som lärare, är att samtalet ska inkludera så många som möjligt och därför väljer jag att starta samtalet med att ställa en öppen fråga:
 
”Vad fastnade ni speciellt för i boken som ni läst?”
 

Eleverna räcker upp handen för att svara och delar många intressanta tankar – ska jag vara ärlig, så är vissa av deras svar mer mitt i prick än andra. Det som eleverna inte anar än, när de glatt delar med sig av vad de fastnat för i boken, helt enligt instruktion – det är att  egentligen finns det ett slags facit. Inte ett facit, som innebär att det finns absoluta rätta och felaktiga svar – men ett facit som stämmer överens med det jag önskar att vi ska komma in på; ett område som jag redan innan tänkt ut och önskar fördjupa samtalet kring. Till slut händer det; en elev säger det jag egentligen längtat efter att höra hela tiden:
 
”Det som jag tycker stod ut i boken var deras mod, när de bröt upp och lämnade allt!”
 
När det svaret kommer – då händer något med mig och för första gången, sedan eleverna började dela sina funderingar, så går jag vidare utifrån det svar som eleven gav.
 
”Ja, men exakt! Modet – det är det som går som en röd tråd genom hela berättelsen!”
 
Vi har nu landat samtalet där jag önskade. Då räcker en elev upp handen och säger:
 
”Om det var modet vi skulle tala om – varför sa du inte det på en gång? Då hade vi ju sluppit gissa vad samtalet gick ut på och från början kunnat vara med och dela tankar kring när vi tyckte att modet märktes särskilt tydligt. ”
 
Tur man har kloka elever. Exakt så var det, som han beskrev det! Med min öppna fråga, så utestängdes de flesta från ett meningsfullt samtal. Och ändå var det ju precis ett öppet och delaktigt samtal jag ville ha – det var ju därför min inledande fråga var så öppen! Jag ville inkludera alla! Så – vad var det då som gick fel?
 
Mitt misstag
 
När jag läste boken, fascinerades jag direkt av de modiga människor, som boken handlade om. Redan då bestämde jag mig för att det var den vinkeln jag ville ha på klassens samtal. Samtidigt kändes det för uppstyrt att trampa in i klassrummet och säga att ”vårt samtal idag ska handla om mod”.

Av den anledningen valde jag att låtsas som om alla förslag på vad samtalet skulle handla om var möjliga – vilket inte egentligen överensstämde med mina intentioner. Eftersom jag inte berättade var samtalets fokus skulle ligga, fick de flesta elever känna att de sa ”fel” saker. Den tolkningen var lätt för dem att göra eftersom jag på de flesta förslagen bara reagerade med ett; ”Intressant, något annat ni tänkt på…”

När jag idag leder utbildningar i näringslivet och inom ideella organisationer, påminns jag ofta om den här svensklektionen. Det kan verka som en självklarhet att man ger en tydlig ram för de samtal ledare behöver initiera när man står inför en ny fas, men ofta uteblir den tydliga ramen.
 
Det kan vara en ny termin som just ska starta och ledaren samlar sina medledare för att brainstorma utifrån frågan;

”Vad ska vi satsa på i höst?”

Ledaren har själv en tanke, men delar inte den inledningsvis, utan låter samtalet ta sin början utifrån den ställda öppna frågan. Det kan också vara ett projekt på jobbet som ska startas upp; ledaren har själv tänkt på projektet en längre tid och ska nu introducera uppdraget för projektgruppen – men vill inte verka för styrande, utan har en vilja att inkludera hela gruppen i arbetet framåt. Denna i sig goda ambition, kommer ändå inte att lyckas – en tydlig ram saknas och samtalet kommer att bli famlande.
 
Både projektledaren och den ideella ledaren kommer att få problem genom denna typ av uppstart. Både projektgruppen och den ideella ledargruppen kommer att uppleva att den  öppenhet som signaleras inte stämmer med verkligheten – vilket ofta leder till irritation.
 
Lösning!
 
Kliv fram och var en tydlig ledare. Delge den ram, den projektbeskrivning, som ligger till grund för den brainstorming som du nu vill att de andra ska delta i. Gruppen blir fri att komma med goda förslag som kommer att vara görliga inom den ram som ledaren delgett. Trots att du nu presenterat en tydlig ram, så krävs ändå öppenhet av dig som ledare, öppenhet för nya goda förslag och förändringar som utvecklar och förfinar ert framtida arbete/projekt.
 
Så skapar du äkta delaktighet, som gör att alla blir delaktiga på riktigt!



Brainstorma ALDRIG – utan en tydlig ram!
 
Test!
 

Hur är du? Är du en person som tycker att detta verkar helt basalt; att brainstorma utan en given ram – det skulle du aldrig göra! Eller har du fått en tankeställare? Kan det vara så, att dina möten inte präglas av äkta delaktighet – att det är något som du ”försöker få igenom” och sättet du använder är att initiera ett, till synes, öppet samtal?
 
Oavsett vad du känner stämmer in på dig, så finns fallgropar i båda sätten att tänka! Testa här, vad du behöver tänka på för att, som ledare, bli den motor som frigör andras iver och engagemang – utan att du tappar initiativet! A, B eller C – vilket alternativ passar inpå dig?
 
1 A. Även om jag har en plan för hur vi kommer vidare med en fråga, så delger jag aldrig den i starten av samtalet. Jag vill inte att gruppen ska känna sig styrd av mig.
 
1 B. Jag känner egentligen att jag inte behöver någon arbetsgrupp, för att landa i bra beslut. Jag går in i mötet, säger vad jag kommit fram till och ber om deras bifall – vilket jag oftast får.
 
1C. Jag startar alltid upp med att ge ett bra avstamp för samtalet genom att delge hur jag som ledare tänker. Min uppfattning blir sedan grunden för samtalet.
 
2 A. Jag vill att hela gruppen ska känna att de har bra synpunkter, så jag är noga med att ge alla samma positiva reaktion, oavsett om deras förslag passar in eller inte.
 
2 B. Jag kan känna en lätt irritation, när gruppen kommer med invändningar, har egna förslag, eller ber om ytterligare förklaringar. Dessutom kommer dessa påpekanden nästan alltid från samma personer!
 
2 C. Eftersom jag, som ledare, varit tydlig i starten med hur jag tänker, så känns det okomplicerat att fråga efter andras synpunkter. En del förslag är bra och dessa tar vi in och de får påverka helheten, vissa förslag lyssnar vi på, men bestämmer sedan att lämna därhän. Inga konstigheter!
 

Jag är säker på att du redan har räknat ut, att det är alternativ C, som är vägen framåt! Sådana vill vi alla vara! Det märkliga är ändå, att när vardagen smyger sig på, så tappar vi ibland bort vår klokskap.
 
Att agera enligt A, kommer att göra dig till en otydlig, vag och svår ledare att arbeta tillsammans med. Det finns ledare av den anledning att det behövs någon som går först. Att  ha som främsta målsättning att hålla alla på gott humör hela tiden, ger paradoxalt nog, inte en bra arbetsmiljö. Du behöver kliva fram och våga stå för det du tänker och tycker – då utstrålar du trygghet och stabilitet; du kan också ärligt visa verkligt intresse för gruppens åsikter.
 
Om du ibland hamnar i alternativ B, kommer engagemanget från din grupp att minska för att kanske avta helt. Du signalerar tydligt att du inte behöver någon annans synpunkter – tvärtom hindrar gruppen dig i din framfart med sina frågor och förslag. Du kanske slår ifrån dig och tänker att – alternativ B är verkligen inte jag! Så känner vi nog alla. Ändå har jag många gånger sett, hur stress och osäkerhet kan locka fram precis den här sidan hos oss.
 
Att sträva efter att se dig själv som din grupp ser dig – det är bra träning i vardagen, när det gäller att utveckla ditt ledarskap!
 
Lycka till!
 

 
 

Kommentera»